Baltaks kyrka

Baltaks nya kyrka

Svenska: Den uppfördes under åren 1915-1917 och invigdes av biskop Hjalmar Danell, den andra söndagen i advent sistnämnda år. Arkitekten bakom det nya bygget var G. Nilsson. Korfönstret med bilder ur Jesu liv är skapat av Simon Sörman (1905-1963), en värmländsk konstnär och professor vid Konsthögskolan. Altaruppsatsens upphovsman är Arvid Bryth. Kyrkan har restaurerats 1952.

• 
  Kyrkan flankeras av två sidobyggnader, här syns den södra och en del av kyrkogården.
• 
  Kyrktornets två klockor gjöts i Stockholm 1902.
• 
  Altaruppsatsen, utförd som en relief, föreställer de vise männens och herdarnas tillbedjan inför det nyfödda Jesusbarnet och modern Maria.
• 
  Orgeln har 13 stämmor.

Baltaks gamla kyrka

Svenska: Baltaks gamla kyrkplats ligger mellan Tidans västra strand och vägen från Falköping till Tidaholm, knappt 1½ kilometer väster om den nya kyrkan. Stenkyrkan raserades 1839 men bestod enligt äldre avbildningar av rektangulärt långhus, smalare absidkor och vapenhus i väster. Denna planform kunde också bekräftas vid arkeologiska undersökningar 1934-1935. Av kyrkan återstår tre byggnadsskulpturer, nu i Baltaks nya kyrka. Kyrkans planform tyder på att den uppfördes under 1100- eller tidigt 1200-tal. Vid kyrkplatsen har en kolonnett påträffats, som tyder på att kyrkan ägt ett västtorn med tidstypiskt utformad ljudöppning (i kyrkans arkivalier omtalas att västtornet efter en förhärjande brand apterades till vapenhus).

• 
  Baltaks gamla kyrkplats, pryds idag av ett stort kopparklätt träkors och på somrarna hålls sporadiska gudstjänster därstädes.
• 
  Stenskulpturen, som numera finns på den södra korväggen i den nya kyrkan, föreställer Balte. Enligt sägen var han den gamla kyrkans byggherre, som bekostade uppförandet i tidig medeltid.
• 
  Stenskulpturen, som numera finns på den norra korväggen i den nya kyrkan, föreställer ett okänt ansikte.
• 
  Stenskulpturen, som numera finns på den norra korväggen i den nya kyrkan, föreställer ett okänt ansikte.