Identifier: skmtbildenochd00lauruoft (find matches)
Title: Skämtbilden och dess historia i konsten
Year: 1910 (1910s)
Authors: Laurin, Carl Gustaf Johannes, 1868-1940
Subjects: Caricature -- History Caricature and cartoons, European -- History Wit and humor, Pictorial -- History
Publisher: Stockholm : P. A. Norstedt
Contributing Library: Robarts - University of Toronto
Digitizing Sponsor: MSN

View Book Page: Book Viewer
About This Book: Catalog Entry
View All Images: All Images From Book
Click here to view book online to see this illustration in context in a browseable online version of this book.

Text Appearing Before Image:
-klarade sig bäfva för de osedliga utlänningarnas inflytande päLondonborna, den skämtade öfver Turners konst och gyckladeöfver de engelska prerafaeliterna. Punch ägnar sitt hån likamycket åt ärliga fritänkare som åt ärliga katoliker. Tidningen har sålunda alltid varit moderat frisinnad och harömkat sig — ofta med god praktisk verkan — öfver de fattiga, harytterst mildt och med djup vördnad på bottnen skämtat med deförnäma samt oftast hyllat principen »right or wrong, my coun-try». Den har nästan alltid angripit det nya i konst och littera-tur. Punch har alltså hvad medelklassen kallar en >;sund lifs-åskådning». — Men det är ej tidningens litterära och politiskahållning, som här i första rummet behandlas, det är dess skämt-teckningar. John Leech (i817—1864) var under tidningens första två de-cennier dess förnämste tecknare (bild 180). I konstnärligt värdekan han ej på långa vägar mäta sig med sina samtida Daumier eller 232 PUNCH.
Text Appearing After Image:
180. John Leech. Teckning af Millais. 1852. Gavarni, men den utomordentliga popularitet han vann i sitt hem-land gör honom till en af skämtteckningskonstens viktigaste typer.Ruskin kallar honom för »en fullkomlig mästare i karakteristiken»,och den utförliga biografi i tvä volymer, som W. P. Frith, R. A.,skrifvit om honom, är en enda hänförd lofsång öfver hans konst 07. Lattrin. Skämibilden. 30 233 ENGLAND UNDEK DROTTNING VIK.TORIA. och person. Alla, som kände honom, voro ense om att han varen sällsynt älskvärd människa. Hans gode vän Thackeray skrifveri Times om Leech: »Han säger rent ut hvad han menar, somen äkta britt. Han älskar hästar, hundar och sport till landsoch vatten, och man kan se, att han t>cker om hem och barn.För fransmän har han föga aktning.» Den store engelske för-fattaren kunde ha tillagt: irländare, judar och positivspelare, tyalla dessa tre varieteter af människoplantan gjorde honom illatill mods. Egendomligt nog var hans första

Note About Images