Sankta Helena kyrka, Skövde

Svenska: Sankta Helena kyrka, är Skövde romanska stadskyrka och har byggnadsdetaljer som åtminstone sträcker sig tillbaka till 1250-talet, då kyrkan om- eller nybyggdes. I denna kyrka fanns lokalhelgonet Sankta Helenas (stavas även Sankta Elins) gravrum och en helgonkult uppstod kring henne. Om de exakta ordalydelserna av gravstenstexterna kan man läsa på länken: http://www.genealogi.se/gravsten/files/R/Skovde_kyrka/index.html

English: Saint Helena Church in Skövde. St Helena or St Elin was "canonized" in 1164. On the Swedish calender we find her name, Elin, on the 31st of July. St Helena Church was an important resort for pilgrims from all over Nordic countries in medieval times. The relics were taken away at the time of the Reformation.

• 
  Kyrkans nuvarande exteriör härrör från ombyggnaden 1887-1888.
• 
  Vid återuppförandet av kyrkan på 1760-talet, efter den stora branden natten mellan 11 och 12 september 1759, tillkom en ny huvudingång i väster. Portalen är från denna tid.
• 
  Åren 1612-1618 var Sankta Helena kyrka domkyrka i hertig Johan av Östergötlands furstliga superintendentur i Västergötland. Superintendenten hette Sylvester Phrygius.
• 
  Under andra hälften önskade sig många skövdebor en ny kyka, men istället om- och tillbyggdes den gamla i en stil som kallas Oscarsgotik. Restaureringen kritiserades länge av flera efterkommande generationer, men idag är kyrkan exteriört skyddad.
• 
  Koret i öster.
• 
  Sankta Helena, gestaltad i brons av Astrid Tabue anno 1950.
• 
  "Sankta Helena Gravrum", en igensatt valvbåge från tidig medeltid.
• 
  Oputsat parti vid långhusets sydvästra hörn, visar prov på 1700-talets murningsteknik.
• 
  Södra korsarmen
• 
  Sandstensportalen i syd, antas vara gjord under andra hälften av 1700-talet, efter förebild från Varnhems klosterkyrka. Fram till 1888 fanns Lejonportalen åt detta väderstreck.
• 
  Sydportalen är ett mästerverk av en stenmästare.
• 
  Dörr, belägen i den sydöstra delen av kyrkan.
• 
  Korfönstret
• 
  1860 upphörde man begrava folk på kyrkogården, numera är det en park. Några gravstenar har samlats ihop invid kyrkan för att visa upp äldre tiders gravvårdar, men också för att påminna folk om att parken är en gammal griftegård.
• 
  "Här Hvilar Stoftet af Lieutnant och KongLifDrabant CARL ABRAHAM REUTER. Född Den 18 Maii 1763. Död Den 16 Nov 1809."
• 
  Lejonportalen vid den norra korsarmen, senromansk sandstensportal (1200-talets mitt). Fordom kallade skövdeborna denna för Björnporten eller Björndörren, då inte mer än de lärde visste hur ett lejon såg ut. Fram till 1888 fanns portalen vid den södra korsarmen.
• 
  Lejonportalen
• 
  Lejonportalen, ett lejon håller en människa i sina klor
• 
  Lejonportalen, ett lejon håller en vädur i sina klor
• 
  Församlingshemmet
• 
  Prästgården
• 
  Gravsten i nuvarande vapenhuset (kyrktornets bottenvåning). Till minne av rådmannen Jonas Svensson, död 1724, hans hustru Ingeborg och hennes förre make Samuel Månsson, död 1692. Stenen är daterad 1698.
• 
  Porträttgravsten från 1650-talet i nuvarande vapenhuset (kyrktornets bottenvåning), över lagläsaren Hans Pedersson, död 1658. Gravstenens text lyder: "Hans Pedersson i Rysa, häraddzhöfding med tväne sina hustrur Botela Markusdotter afsomnad 164- den - aprilis - Margareta Ionsdotter-Biörnbergh."
• 
  Interiören har förändrats 1927 och 1972, det senaste århundradet.
• 
  Orgeln i norra korsarmen á 52 stämmor, fördelade på 3 manualer och en pedal, förvärvades till kyrkan 1975. Den är tillverkad hos Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg.
• 
  Gerd Allerts väv, korgobelängen Ett ljusets kors för Herrens hus, invigdes på kyndelsmässodagen 2002.
• 
  En ambo (läspulpet) i rödbok har ersatt kyrkans predikstol.
• 
  Ljuskrona i mässing anno 1680.
• 
  Olle Nymans betongskärm i södra korsarmen, föreställer Sista nattvarden.
• 
  Gallergrind i smidesjärn, tillkommen på 1400-talet för att under senmedeltiden skydda Sankta Helenas relikskrin i den nisch det var insatt. Hennes reliker försvann i samband med reformationen.
• 
  Ljushållare
• 
  Nisch
• 
  Kyrkans biblar härstammar från 1702, 1917 och 1999.
• 
  Epitafium
• 
  Interiörbild
• 
  Epitafium
• 
  Epitafium
• 
  Predikstolsklädet vävdes 1986.
• 
  Erik Olsons målning från 1954, föreställande Sankta Helena och tvenne kyrkor som är knutna till hennes helgonkult - Våmbs kyrka och Sankta Helena kyrka i Skövde.
• 
  Senromansk kapitäl i långhusets sydvästra hörn
• 
  Gravsten på långhusets västra vägg. Gravhällen blev huggen 1683 för häradshövding Gustaf Ryding till minne av hans föräldrar ryttarkorpralen Håkan Andersson, Ryd, död 1683, och Ingeborg Månsdotter, död 1665, samt hans dotter Greta, död 1682.
• 
  Gravsten på långhusets västra vägg. Gravhällen har ej kunnat tolkas.
• 
  Gravsten på långhusets västra vägg. Gravhällen har ej kunnat tolkas.
• 
  Gravsten på långhusets västra vägg. Årtalet 1680 kan skönjas.
• 
  Gravsten på långhusets västra vägg. Gravhällen blev huggen 1726 till minne av kopparslagaren Jonas Sjögren, död 1720, och kopparslagaren, tillika rådmannen Hans Ekeroth, död 1758. Samt deras hustrur Maria Wettergren och Kristina Eriksdotter med barn.
• 
  Senromansk kapitäl, gravsten och skrivbord i långhusets nordvästra hörn. Gravstenen är till minne av borgmästaren i Hjo. Tullförvaltaren i Skövde och Hjo. Rådmannen och kyrkvärden Anders Olufsson, död 1662, och hans hustru Elin.
• 
  Tumba i kyrkparken anno 1697, sannolikt uppförd åt kyrkoherde Anders Juvenius och dennes två hustrur.